fredag 5 september 2008

vart är solen idag då????

Hallå god fredag. Vart är solen idag då???? Här lyser den verkligen med sin frånvaro idag. Det är det enda den lyser med skulle jag vilja säga. Det regnar och det har börjat blåsa upp.Som kompensation lägger jag ut denna vackra fina bild som min goa vän Yvonne har tagit vid Forshall hemma i Grästorp. Den kan ju få påminna oss om soligare varmare dagar. Och inte så kyligt som det är idag här .. Cina tack för att du kom och knackade på här..Jag är lika glad som du att vara här hemma..haha..Som sagt..jag åker gärna med dig till jul..fniss.
Mår bättre idag igen..Himla tur det. Har varit och shoppat..MEN med bil denna gång.Får väl inse att jag inte kan göra allt jag kunde innan op. då..Men det sitter jäkligt långt inne ska ni veta..Man tror ju ännu att man är knappt 25 på insidan..Att det bara är skalet som har blivit lite skrynkligt. Jag vet inte riktigt hur jag ska göra med vidare inlägg om hur det har gått med mig och min sabla cancer.:Jag tycker väl inte själv det är så roligt att skriva om..men vet att det är dom som läser..Så jag kan väl göra ett skrivande till idag om det då.Sen får jag se..
Fortsättning:
Tiden för min första cellgifts behandling närmade sig..Men innan den skulle vi hinna gifta oss. Vi hade först tänkt göra detta den 13 januari.Men det gick ju inte..För då låg skribenten ifråga nyop.på sjukan. Det fungerade intes så bra.Men den datumet hade vi ju satt när vi fick reda på att käre gubben hade cancer och han var och skrev sitt testamente och ville vara säker på att allt var i ordning. Annars hade väl båda helst blivit vigda i Mogan. Men nu blev det inte så. Så den 14 februari drog vi iväg till giftermålet. Det var utan några som helst glamorösa inslag. Käre gubben och jag..Ian...och deras styvmor på 94 år. Vi tog bilen till vigsel kontoret i Morpeth. Antar att det var vad vi kallar en borgelig vigsel. Hade en cremefärgad dräkt på mig.SOm jag faktiskt inhandlat på second hand..hahaha..Ja men jag har ju redan gått igenom det där med att gift sig innan och det var inte så viktigt med ståtliga kläder.:Och inte hade jag ork och lust att springa runt och leta heller. Den var nog inte mycket använd heller för den delen. Så den dög fint till mig.Det var snabbt överstökat..Och vi satte oss i bilen och åkte för vår "middag".Det var ju inte så roligt..haha...Det blev en publiknande restaurang. Men mat hade vi inte beställt innan så att säga. Så det blev vad som fanns på menyn.. Lite gott tyckte jag väl jag kunde få.SÅ käre gubben och jag valde något kinesaktigt.Och det var nog det äckligaste jag har ätit i hela mitt liv. Och det hör till saken att jag är INTE kräsen..Jag äter ta mig tusingen allt alltså..haha..Sen for vi hem och drack lite champagne och hoppade i vardagskläderna igen..hahaha..Fin bröllopsdag..Dagen efter skulle jag ju börja min cellgift..Det låter hemskt..Det är ju medicin som ska hjälpa..men ordet är hemskt ändå..Inför denna behandling hade jag sedan sjukhuset intalat mig själv att jag klarar detta utan problem osv. För jag hade ett skräck scenario framför mina ögon och inne i min hjärna..Jag kommer att bli jättesjuk och ligga till sängs och spy och vara svag om vartannat..Så jag hade verkligen mediterat runt detta..Torsdag morgon den 15 feb. kom. Och jag var tvungen att vara klart kvart över åtta på morgonen. För då KUNDE skjutsen komma. Det gjorde den aldrig..utan var alltid sen. Men ändock skulle jag vara klar.Jag kom till avd36 som är dagavd.för cancerbehandlingen. Där möttes jag av en så himla gullig personal.ALLIHOP var så himla gulliga och trevliga och tog hand om en. Jag var ju inne runt tio tiden..Men det tog alltså till nästan två innan behandlingen kom igång. Dels är det ju fler än jag där..Sen ska det tas blodprov och så ska då mitt cellgift blandas till också. Jag fick två olika..Taxol..och Carboplatin. Taxolen tar tre timmar att drippa in i blodet..Och den andra runt en halvtimme..När jag då äntligen kom igång så satt det fler kvinnor där och fick behandling..Så mycket som dom hjälpte mig det kan dom aldrig ana. Orolig som jag var så frågade jag hur mycket som helst..Och ingen av dom hade fått illamående alls. Så det kändes ju bra. Till slut var min första behandling avklarad och jag fick åka hem ..Var hemma strax före klockan sex..Jag bor cirka 30 minuter från sjukhuset..SÅ det tog tid..Och så är det på torsdagen var tredje vecka när jag får behandling. Då vet jag att den dagen blir lång. Natten var väl inte så bra..Inte för att jag mådde dåligt..Men man kan ju inte sova pga av tabletterna man får.Tror dom kallar det för steroider..Men hemma vet jag inte om det är cortison..Det ska jag låta vara osagt.Men det är helt omöjligt att sova..Så det blev 2 timmars sömn den natten.. Men jag mådde inte dåligt..var t.om. ute och gick. Nästa natt var något bättre..Men på löradagen när jag vaknade fick jag ringa in och höra..Hela fejset var som en stopplykta och även bröstet..Så jag fick fixa allergitabletter..För det var troligtvis carboplatiner som orsakade detta..Det hjälpte med tabletterna som tur var. Annars mådde bra..Förutom magen då..Det var omöjligt att gå på toa..De flesta som behandlas blir total förstoppade under några dagar..Så även jag..Det är inte roligt ska jag tala om..usch och fy..Nä...nu vill jag inte "prata" mer skit..hahaha..Jag håller er på sträckbänken till nästa gång..
Njut av livet..Kram/Lena.Får se om jag får in en "solig" bild till..
Det fick bli från Mogan så det ser riktigt gott och varmt ut. Den är tagen från aktern av vår båt där vi bodde ..underbart. Saknar det varje dag..Det var inte fy skam Cina att bo så vet du...fniss..