tisdag 23 juni 2009

Ängeln

Nu är hon en ängel vår kära syster. Smärtan är borta och allt är bra. Piba ringde mig strax före fyra, jag hade lovat Lena att vara med och göra henne fin efter hennes avfärd. En ljusblå vacker tunika med blåa och vita pärlor på och ett par ljusa byxor blev klädseln. Hon blev så fin , jag hämtade en mörklila hortensia i trädgården och satte i hennes hand. När jag tittade på henne såg hon så fridfull ut och hon log så fint. Pratade med Lena om en cd som hon spelat in som vi har. Den innehåller 22 melodier med Lenas sång och eget komp. Det är från den skivan Marie tänker lägga ut ett par låtar. Jag vill bränna den och skicka till alla er bloggvänner som inte har fått höra Lenas röst varken i tal eller i sång. Helt ok från Lena. Så ni som vill ha en cd skicka ett vykort med er adress på så ska jag ordna detta. Inte på stuberten precis men efter semestern lovar jag. Sköt om er. B-M. Dagens tankekort: uppmuntran ger uthållighet. Min adress är: Britt-Marie Brandqvist, Dragspelsvägen 12, 54430 HJO.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Skönt att Lena inte har ont mer nu, hon är på en bättre plats å hon finns ju hos oss ändå, säkert tittar hon ner på oss just nu...
Nu har gud fått sin allra finaste ängel som han har väntat på...

Lena jag tänker på dig...Å jag tänker på er som är kvar...Kram Maria Coconut....

Anonym sa...

Skönt men ändå så konstigt! Det kommer att bli tomt och konstigt,Lena har liksom blivit en riktigt kär vän att tjöta med om både lätta bagateller och lite svårare saker med, vi hade ju liksom lite samma bekymmer.Jag kommer att sakna henne mycket, men jag vet att hon har det så mycket bättre nu. Kram till er alla,och tack för att ni orkar bry er om Lenas vänner på nätet, fastän ni gått igenom så mycket Tack! Kram Gugge

Unknown sa...

Ja så fick min förebild och supporter äntligen gå till vila. Med all hennes uppmuntran och positiva tänkande kommer mina behandlingar att gå som en dans. Jag vet att hon håller koll på mig där uppe.
Och kram till Er andra där ute på nätet ! Lena har för oss tillsammans på ett fantastiskt sätt.
Kram
Harald/Bronzom

Anonym sa...

Sitter på jobbet och läser om lilla Lena, tårarna rinner och allt känns tråkigt. Det är förstås skönt för Lena att inte ha ont längre men hon hade ju så mycket kvar att ge. Jag kommer att höra av mig vad gäller skivan. I morgon ska jag själv till Brandstorp strax utanför Hjo på min morbrors begravning. Så här är det inte för muntert. Han var bara 63 år och skiten började med prostatacancer. Jag hoppas Lena och Gösta får skratta och prata däruppe tillsammans för de var otroliga personer båda två. Varma kramar till alla er som blev kvar./Aneth