fredag 5 juni 2009

Fredag

Hej allihop, igår var jag maken, och vår stora son hos Lena och hälsade på, hon va väldigt trött när vi va där, så 20 minuter va vi där sedan ville hon sova. Har precis nu pratat med henne och det va riktigt roligt för hon lät piggare idag. Barbro hennes kompis hade varit där idag, och tagit med henne ner i rullstol till cafeterian så Lena åt en glasskula, och Barbro en fralla, hon kan ju inte äta någon fast föda p.g.a att det kan fastna i slangen som går från näsan till magen, så hon får näringsdrycker, i alla fall tala Lena om för mig och skrattade att dom fick gå upp på rummet illa fort igen, för det satt enfarbror bredvid som åt middag, så hon tittade så mycket på detta att hon höll på att äta upp hela farbrorn plus hans middag, ni kan tänka hon är sugen på fast mat. Hon har även idag lämnat in en ansökan att få komma till hospis i Lidköping, det är ju ett mer vanligt hem där dom behandlar människor i livets slutskede, rum med riktiga möbler och sådant, hon tyckte det va lite bättre att mera få som en hemma miljö. I alla fall talade jag om för henne vad alla ni goa människor skrivit i era inlägg (kommer ju inte ihåg allt) men det jag kom ihåg i alla fall, och hon blev såå nöjd skulle hälsa er alla så jätte gott från henne. Jag och stora syster Britt-Marie kommer kommer att göra små inlägg om hur hon mår till er, så ni vet. Ha nu en trevlig helg allihop, så hörs vi igen Lilla syster Marie ps Foss gubben hennes kommer hit från England på söndag, blir ju skönt för henne ds.

2 kommentarer:

cina sa...

Härligt att Lena själv kan vara med och bestämma hur hon vill ha det nu..det betyder mycket det..

Lena kämpa på..och försiktig så du inte sätter i halsen.
Abrazo y Besito para ti
Cina

`·.¸¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸ ><((((º>

Anne sa...

Hej Lena! Hoppas att du får en plats ganska snart. Gillar inte själv att vara på sjukhus - man blir lätt institutionaliserad....det var ett långt och svårt ord!!
Min arbetskamrat fick plats på ett underbart hospice under sin sista tid. Jag hälsade på många gånger och hon fick även dit en hel del av sina privata saker. Det kändes mer som en lägenhet än som ett vårdrum.
Jag tänker sååå på dig och hoppas att du känner det - du betyder så mycket för mig. Vi känner ju inte varandra "på riktigt" men jag känner en så stor trygghet med dig - vi sitter ju lite i samma båt. Han som ror måste ju självklart vara Fan själv, hahaha.!

Ta nu hand om dig och ät glass, drick nåt gott och testa proviva med björnbärssmak för den är himmelsk. Man borde kunna spetsa den...

Kram tills vi hörs nästa gång.
Ps Be dina syrror skriva ut kommentarerna så har du nåt att läsa eller så kan nån annan läsa dem för dig...jag saknar dig

Anne