lördag 11 juli 2009

Begravningen

Hej allihop, ja igår sa vi hej då till våran lilla Lena, en jobbig dag men något vi måste gå igenom, allt va jätte fint, mycket blommor och fin musik, akten inledes med Benny Anderssons tröstevisa, efter detta sjöng Barbro O Annette (Lenas vänninor) A soft place to fall med Allison Moorer med sina gitarrer det va tufft, men fint, sen kom det lite psalmer och tal av prästen förstås, och det va ett väldigt fint tal, om Lena precis som hon va och det hon trodde på, fint tycker jag, mycket folk i kyrkan uppskattningsvis kanske 70 personer. Ja sedan på kvällen då så hade vi ju festen Lena ville vi skulle ha, vilket hon noga påpekade i ett brev som pojkarna, jag och stora syster fick efter hon flög iväg, hon skrev precis hur hon skulle ha det, och hon skulle minsann va med så hon visste det gick riktigt till, och jag är övertygad att hon va det också, nåväl trevligt hade vi grillade kamben rödvin, och öl, och naturligtvis Lasse Stefans och mycket Julio Iglesias. Slutar för idag med ytterligare mer musik med Lena, och måste berömma min son som hjälpt mig med detta, (ursäkta mina andra pojkar) lyssna och njut, och som Lena alltid sa NJUT AV LIVET man vet aldrig när det tar slut kram från lilla syster Marie PS.Kyrkan som är på bild är där akten höls igår.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Hejsan allihop! Lenas begravning verkade bli som hon ville och ni fick ett fint avsked förstår jag på, jag Lenas syster. Det är allt bra mycket tommare utan Lenas inlägg fyllda av äkta livslust och glädje. Kram Gugge

Ia sa...

Jag tror att Lena är jättenöjd med hur ni fixade med festen....sådär hoppas jag mina anhöriga ska göra för mig en gång!
Jag saknar oxå Lenas speciella inlägg, hon hade en sällsynt förmåga att ta vara på det lilla här i livet.
Tänker på er alla..kram Ia

Anonym sa...

Jag tror också att Lena fick det precis som hon ville, hon satt nog på sitt moln och kikade ner och bara var nöjd. Men OJ vad jag saknar Lenas inlägg som ibland inte handlade om något speciellt alls men som ändå var så speciella. Jag är glad att jag hittade Lenas blogg och att jag i alla fall fick träffa henne en gång, synd att det inte blev fler gånger.
Kramar från Aneth

Anonym sa...

Hej på er! Hur går livet utan Lena???? Det är tungt förstår jag. Hur dumt det än låter så kikar man in här på bloggen emellanåt och vad förväntar man sig?????? Har ju inte fattat att inte Lena finns mer. Tänker i alla fall på både Lena och er andra i hennes familj. Ta hand om er. Kramar Aneth